Kunskapsproduktion om kvinnors erfarenheter av konflikt. En kritisk analys av KFS-agendan

De nordiska staterna har spelat en central roll i kunskapsproduktionen inom KFS-agendan. Genom en stark forskningstradition inom freds- och konfliktfrågor, omfattande policyutveckling och stort internationellt engagemang har Norden bidragit till både teoretisk och praktisk utveckling av agendan. I denna artikel intresserar vi oss för KFS-agendan som ett kunskapssystem – ett episteme – som under ett kvarts sekel har format ett delvis nytt fält omfattande forskning, policy och praktik. Vår kritiska analys lyfter fram vad som i detta episteme identifieras och verifieras som värdefull kunskap och vilka aktörer som anses vara relevanta kunskapsbärare. Vårt centrala argument är att KFS-agendan successivt har vuxit fram genom att enskilda kvinnors levda erfarenheter och perspektiv har kommit i global cirkulation, och därigenom påverkat könade maktstrukturer. Samtidigt finner vi att agendan också befäster ojämställda strukturer och upprätthåller tystnader. Avslutningsvis reflekterar vi över vikten av att undersöka kunskapsproduktion och synliggöra relationen mellan epistemisk makt, epistemisk agens och epistemiskt våld. Det hjälper oss att förstå paradoxen i att ett system som syftar till att stärka kvinnors skydd, rättigheter och inflytande samtidigt kan generera epistemiskt våld. Abstract in EnglishKnowledge Production About Women’s Experiences of Conflict. A Critical Analysis of the WPS AgendaThe Nordic states have played a central role in the production of knowledge within the Women, Peace and Security (WPS) agenda. Through a strong research tradition in peace and conflict studies, extensive policy development, and significant international engagement, the Nordic region has contributed to both the theoretical and practical advancement of the agenda. In this article, we examine the WPS agenda as a knowledge system – an episteme – that, over the course of a quarter-century, has shaped a partially new field encompassing research, policy, and practice. Our critical analysis highlights what is identified and validated as valuable knowledge within this episteme, and which actors are considered legitimate knowledge holders. Our central argument is that the WPS agenda has gradually evolved through the global circulation of individual women’s lived experiences and perspectives, thereby influencing gendered power structures. At the same time, we find that the agenda also reinforces unequal structures and sustains silences. Finally, we reflect on the importance of interrogating knowledge production and making visible the relationship between epistemic power, epistemic agency, and epistemic violence. This, we argue, helps us to understand the paradox of a system designed to strengthen women’s protection, rights, and participation, while simultaneously producing epistemic violence.